Brottsligheten i Malmö har under de senaste åren ökat. Det har även antalet skottlossningar i staden och även så kallade gangstermord. Under 2010 hade vi drygt 70 skottlossningar varav 34 personer skadades och en avled. Trenden höll i sig under 2011 med hela 50 skottlossningar, 14 skadade och otroliga sex mördade. Statistiken för år 2012 är också dyster redan med fem skottlossningar som skakat staden varav tre människor skadats och tre mördats.

Trots dessa dystra siffror och den grovt organiserade brottslighetens utbredning i Malmö, finns det även tecken på hopp. Malmöpolisens operation Alfred har satt en enorm press på de kriminella och Malmös undre värld, bara den senaste veckan har vi blivit vittnen till sju mordhäktningar. Vidare visar statistik att våld i det offentliga rummet i Malmö minskar. Enligt de trygghetsmätningar som Malmöpolisen utför, känner allt fler sig tryggare. Det är ett fantastiskt arbete som Malmöpolisen gör.

Den senaste tiden har media rapporterat om nyrekryteringen till gängen i Malmö. Många hävdar att det är ett misslyckande för polisen. Vi menar att misslyckandet är betydligt större än så. Vi som bor i Sveriges tre största städer är väl medvetna om problemet med nyrekrytering till de kriminella gängen. För att lösa problemet krävs rejälla insatser. Det är viktigt att polisens resurser avdelas för att prioritera arbetet med att motarbeta nyrekrytering och hindra gängens framfart. Får vi inte bukt med utvecklingen kommer problemet att bara att växa de närmaste åren. Det är också viktigt med synlig polisiär närvaro på gator och torg. Här har regeringen kommit långt. Målet på 20 000 poliser är nått. Men polisen kan inte finnas ständigt närvarande i alla situationer där brott begås eller där nyrekrytering till gäng sker. Allt kan inte heller förklaras med socioekonomi. Det är naturligtvis en viktig faktor, men att vara fattig och utan arbete gör inte att du automatiskt går med i ett gäng eller går till attack mot polisen.