Ska man eller ska man INTE tala om folks bakgrund?

Kategori: Integration, Svensk politik av Ardavan Khoshnood, 2015-01-02

Taggad: , , , , , , , , , , , , ,

Läst titeln på detta inlägg. En mycket viktig fråga. Men innan jag går in på vad jag menar med det och vad jag vill ha sagt, måste jag kort kommentera invandringsbråken i Östersund. Ni har nog ej missat händelsen, och har ni det läs det här på Aftonbladet. Kort: Ett 30-tal invandrare kördes med buss till Östersund. Nu vägrar dem lämna bussen då de ej vill vara i Östersund. De vill vara i Malmö istället. Bland annat vill de inte vara där för att, som en av invandrarna säger, “är araber” och att de inte kan “bo där det är sånt här väder”. Läs gärna den intervjun på SR.

Jag vet inget om dessa 30-tal personer, men jag har mycket svårt tro att de är flyktingar och inte invandrare. För som jag diskuterat i mina tidigare inlägg så finns det ett stort skillnad mellan flyktingar och invandrare. Ta min familj som exempel. Vi är flyktingar. Vi har flytt vårt eget land då vi inte kunde/fick bo kvar. Vi hade avrättats. De lämnade allt de hade, lånade två extra par ben och sprang som bara det. Och det spelade inte ett dugg roll vart dem hamnade, vart dem fick bo, hur de fick bo och hur vädret skulle vara. En flykting springer för sitt liv och i sitt nya land börjar hon sedan att kämpa för att återvända till sitt land och befria denna. Den bilden passar inte på våra 30-tal medmänniskor som nu strejker i Östersund och kräver komma till Malmö eller Stockholm. Deras beteende är självklart under all kritik, men det visar samtidigt vilken bild av Sverige som våra medmänniskor runt om i Sverige har av oss; ett land i kaos, där lag ej råder, där man alltid ska kräva och kräva… Där landet bara har en massa skyldigheter och jag som ny i Sverige bara har rättigheter. Detta är självfallet en felaktig bild och enligt mig, den direkta anledningen till den extremt misslyckande integrationen i detta land.

Nå ja… Nu går vi till nyhet två, som titeln i detta inlägg handlar om. Sydsvenskan publicerar idag en artikel med följande titel: “Unga muslimer städar upp efter festen”. Artikeln beskriver hur ett antal unga personer som också är muslimer har tagit till gatorna i Malmö idag för att hjälpa till med städningen efter nyårsfesten. Ett mycket härligt initiativ. Jag applåderar det. Att det uppmärksammas applåderar jag också. Det är viktigt att all form av ideell arbete och verksamhet uppmärksammas. Men exakt vad har det att göra med vilken bakgrund dessa personer har? Varför är det viktigt att de är muslimer? Anser Sydsvenskan att ens religiösa tillhörighet eller bakgrund är viktigt? Har Sydsvenskan blivit en rasistisk tidning där vi nu ska förvänta oss den etniska eller religiösa bakgrunden till den/de som gör något? Vid nästa skottlossning i Malmö, om det nu visar sig att gärningsmannen är t.ex. en person från ett arabiskt land och är muslim, kommer då titeln bli följande: “Ung muslim sköt ner man på öppen gata”? Eller vi nämner bara människors bakgrund när det passar?

Sydsvenskans agerande är förkastligt av många anledningar:

  • Det finns alltså en skillnad mellan människor. Det är alltså viktigt vad man har för religiös bakgrund eller etniskt bakgrund. Om inte det är viktigt så förstår jag inte varför man ens ska skriva i artikeln att dessa hjälpsamma unga personer ska benämnas som “muslimer”.
  • Sydsvenskan får nu vara konsekvent. Vid nästa sprängning eller skjutning i Malmö så förväntar jag mig direkt när jag gärningsmannen grips att hans religiösa tro ska skrivas. Antingen är man konsekvent eller så är man inte det.
  • Det som dock är det värsta med Sydsvenskans agerande är följande: Diskussionen om Svenskhet eller inte har under några år tagit fart i det här landet. Främst är det journalisten Niklas Orrenius (som jag gillar och respekterar) som skrivit om detta ämne och diskuterat det. Inte minst har han gjort det i en intervju med mig i just Sydsvenskan. Sedan blev det ju en j#¤%la hallå när Orrenius diskuterade det samma med Sverigedemokraternas Björn Söder. Alla skrek då; Härkomst och bakgrund är INTE viktigt. Alla skrek, vi ska INTE diskutera härkomst och bakgrund. Vi är TA MIG F#N alla Svenskar. Förutom när Sydsvenskan skriver självklart, då är religiös bakgrund viktigt. Och varför det? Ja du. Thats the one million question!

Rasisternas angrepp fördömas

Kategori: Lag och rätt, Säkerhets- och utrikespolitik, Svensk politik av Ardavan Khoshnood, 2013-12-16

Taggad: , , , , , ,

Ingen har missat nyheten om den anti-rasistiska demonstration som  ägde rum i Stockholm och som attackerades av Nazister. Händelsen är chockerande. Huliganer och ligister går till attack mot andra människor för att man inte tycker om deras åsikter. Denna händelse visar tydligt behovet av en ny lagstiftning.

Att våld används i politiskt syfte är inget nytt i Sverige. I åratal har extrema ligister hållit den svenska demokratin som gisslan.  Vänsterextremagrupper som AFA har under lång tid använt våld mot  oliktänkande. Även högerextremister har varit aktiva och i farten. De har blod på sina händer.

Det är alltså inget nytt i Sverige att man använder våld i politiskt syfte. Det som dock är nytt och chockerade, och för Sverige i en helt annan arena, är att extremisterna vågar attackera en demonstration som är fredlig och har tillstånd från Polisen. Man är alltså inte rädd för de konsekvenser som denna händelse kan få. Inte heller det dock är något nytt för Sverige. Svensk lagstiftning är lamt och relativt odugligt.

Jag anser att det är på hög tid att terroristklassa dessa extremistgrupper och även gå så pass långt att förbjuda organisationer som använder eller uppmanar till användning av utomparlamentariska metoder som våld och hot.

Samtidigt är det av vikt att Säkerhetspolisen får de ressurser som behövs i kampen mot denna extremism som hotar vårt lands demokrati.

JO borde även kritisera dagens lagstiftning

Kategori: Lag och rätt av Ardavan Khoshnood, 2013-06-19

Taggad: , , , , , ,

Idag har JO kommit ut med ett beslut där polismyndigheten i Stockholm kritiseras vad gäller en efterföljning av polisen under juli 2011. Beslutet kan läsas i sin helhet på JO:s hemsida: http://www.jo.se/PageFiles/2886/6331-2011.pdf

Vad har hänt? JO sammanfattar det hela på ett utmärkt sätt:

Vid en trafikinsats som genomfördes av Polismyndigheten i Stockholms län den 20 juli 2011 kom en motorcykel att efterföljas av flera polispatruller, däribland en polishelikopter. Motorcykelns förare, Christopher A, misstänktes bland annat för grov vårdslöshet i trafik. Efter att motorcykeln i ca 30 minuters tid framförts i mycket hög hastighet, periodvis i över 270 km/tim, körde Christopher A in i en vägbom vid den för trafikunderhåll avstängda Södra länken. Han avled av de skador han ådrog sig, medan hans passagerare, Veronica T, klarade sig med förhållandevis lindriga skador.

Redan innan JO:s beslut fick polisen utstå mycket kritik. Enligt mig helt felaktigt. Det beror på följande tankar hos mig:

  1. Christopher har redan innan polisjakten brutit mot lagen. Han kör alldeles för fort och är en trafikfara.
  2. Det är polisens skyldighet att få stopp på honom. Christophers sätt att köra på kan kosta oskyldiga människor, och inte minst barnfamiljer livet.
  3. Christopher är en människa. Han har ett ansvar för sitt beteende. Han tar det ansvaret att bryta mot lagen, visa polisen fingret och försätta sig själv, sin passagerare tillika flickvän och allmänheten för fara.
  4. Att han avlider är en tragedi. Enormt tråkigt och en stor sorg för familjen. Men ansvaret är helt och hållet hans.

JO skriver så här om hur jakten började:

Vid kl. 21.27 blev en polispatrull i civil polisbil, som stod med blåljus påslaget på Nynäsvägen i norrgående körbana i höjd med Globen, omkörd av en motorcykel som färdades i hög hastighet.

Bara detta visar vilka prioriteringar som Christopher hade och vilket syn han har på demokratiskt stiftade lagar, och hur pass han respekterar (icke-respekterar) andra människor, när han trots polis med blåljus, väljer att gasa förbi.

Med det sagt är JO:s beslut mycket tråkigt. I sitt beslut har man utgått ifrån Polislagen och polisens föreskrifter. Utifrån dessa kommer alltså JO fram till att polisen borde ha långt innan de avbröt efterföljningen, ha avbrytit den.

Som allt annat juridiskt kan vi sitta i månader och år och diskutera huruvida lagen tolkats korrekt, och huruvida de olika rekvisiten uppfyllt eller ej.

Polismyndigheten i Stockholm skriver:

Polismyndigheten [bedömer] att polisinsatsen var nödvändig och rimlig samt att behovs- och proportionalitetsprinciperna uppfylldes.

Även rikspolischefen höll med i detta yttrande. Det gör ej JO.

JO har således utgått ifrån lagstiftningen. Jag är ingen jurist, men viss kunskap har jag vad gäller polislagen och riskpolisens föreskrifter. Oh jag tycker JO:s svar är högst rörigt.

Vart gör JO fel enligt mig?

Dels tar man väldigt lite hänsyn till polismyndighetens svar. Och det tycker jag är helt fel. Men det som bekymrar mig och det som egentligen jag vill diskutera är konsekvensen av detta beslut och det hets vi ser mot polisen av media.

  • Jag anser man genom sådana beslut och medias agerande urholkar förtroendet mot polisen och ökar polisföraktet.
  • Det personliga ansvaret sätts helt och hållet åt sidan och ignoreras.

Men det som är mitt största bekymmer är detta:

  • Detta beslut och det faktum att många av våra poliser nu kommer dra sig undan när kriminella gasar på, kommer nu bidra till att kriminella sätter sig bakom ratten, begår brott och bara gasar på. De vet ju att polisen ej FÅR eller VÅGAR följa efter. Så nästa gång Du har rött ljus och ej orkar stanna, så bara kör på, för om polisen ser dig och sätter på blåljusen och du gasar på, ska dem ju stoppa. Nu sitter det dem som säger att man kan ju ta registreringsnummer osv. och jaga den kriminella sen, men hör och häpna; så lätt är det inte och här är varför:
    • Dels kan det hända att man precis som Christopher ej har några registreringsnummer alls.
    • Dels är det så att det finns få kriminella som ens äger en bil. De flesta bilar ägs av bilmålvakter, så även om polisen skulle ta registreringsnummer så duger det ej, för bilmålvakten kan ju ej fällas för nåt, han kanske inte ens finns i Sverige.

Det är detta som jag är bekymrad för och som jag anser att JO:s beslut öppnar för. Just därför borde JO också ha kritiserat lagstiftningen som binder polisens händer.

Polisen måste kunna få efterfölja kriminella när de bryter mot lagen. Och det kommer hända att tragedier uppstår. Och det är precis vad det är, TRAGISKT med stora bokstäver, men polisen måste få göra sitt jobb, och vi måste sluta att ta ifrån människor deras individuella och personliga ansvar.

33 år sedan han avled…

Kategori: Säkerhets- och utrikespolitik av Ardavan Khoshnood, 2012-07-27

Taggad: , , , , , , , , , , , ,

26 oktober 1919 föddes Mohammad Reza Pahlavi, i Iran. 16 september 1941 blev han Shahen av Iran. Under 38 år var han Irans kung och landsfader. Under hans kejsardöme blev Iran ett modernt land där kvinnor fick rösträtt, kunde röstas in i parlamentet och bli ministrar. En av de första länderna som hade kvinnlig minister var just shiamuslimska Iran. Snart blev Iran en av världens mest framgångsrika länder.

I en ohelig allians mellan Iranska kommunister och islamister, kunde Shahens makt undermineras. Shahen som redan var svag i blodcancer och döende, hade inget annat val än att lämna landet. Alternativet vore att stanna kvar och mörda folket.

16 januari 1979 lämnade han Iran. 27 juli 1980 avled han i Egypten och president Anwar Sadaat gav honom en statsbegravning. Idag, 33 år efter den katastrof som drabbade Iran 1979, och 32 år efter att han lämnade oss, är han mer saknad än någonsin.

Det finns de som gärna vill leva i det förflutna med all lögn om hur situationen i Iran egentligen var under 70-talet. Faktum är att vi hade endast en person i exil under Shahens tid, och det var Khomeini. Efter Shahens fall har vi 5 miljoner Iranier i exil.

Faktum är att med Shahens fall och död, dog även det moderna Iran. Med Shahens fall tog den islamiska terrorismen över världen, och den nådde även Stockholm under december 2010.

Må han vila fred!

22-åringens död är hans eget fel…

Kategori: Lag och rätt av Ardavan Khoshnood, 2012-04-19

Taggad: , , ,

Det är endast i detta landet, en fartgalen, fartblind människa, som genom sitt körsätt sätter andra människors liv i fara, försöker fly ifrån polisen, kraschar och dör, och polisen framställs som de dumma.

Jag pratar om händelsen i Stockholm; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14682153.ab, där en 22-åring avled efter att ha försökt smita ifrån Polisen. Inte nog med det, han visar polisen fingret.

Och nu framställs polisen som de onda. De anklagas nu för att “ej kunna köra bil” och ha “orsakat” denna kriminella killens död.

Polisens uppgift är att förhindra brottslighet och gripa kriminella. Huruvida den här killen som avled är kriminell eller inte sedan innan vet jag inte, men direkt när han vägrade stoppa för polisen, blev han det. Polisen har inte alls gjort något fel och det är mig veterligen endast i Sverige media kan göra en cirkus åt det hela.

Låt mig säga så här; Polisen gjorde sitt arbete. Jag hoppas innerligt de hade gjort samma sak igen om de befunnit sig i denna situationen. Problematiken var att den kriminella ej ville stoppa. Han valde att visa fingret åt polisen och gasa iväg. Resultatet blev att han dog. Vems fel är det? Ja, främst hans, men också hans föräldrars som misslyckades att uppfostra en normal och laglydig son.